Känner sig så liten.

Tänker på dig varje sekund, kommer aldrig ses igen..
 
 
Varje gång jag ser än stark stjärna i himlen så tänker jag på dig, varje gång jag känner en kall luft blåsa mot min hy så vet jag att du hälsar på, varje dag så känner jag att det är något som fattas inom mig... Det gör ont.
Jag kan fortfarande inte fatta att det är sant, för vi hade inte så bra kontakt dom sista åren och det gör mig galen att vi aldrig han avsluta vårat kapitel på ett bra sätt, utan att vi sågs sista gången samma dag jag torskade av polisen, blev häktad och sedan fick fängelsestraffet som jag satt i nästan 1 år och sedan ett stängt behandlingshem på en öde Ö i 11 månader, fick samtal att du låg på sjukhuset som jag kom och hälsade på men du var inte så medveten av dig så det kan jag inte räknas som ett möte mellan far och son..
1 år senare så fick jag besök av farbror blå angående din död.. Dom kom förbi och meddelade det tragiska beskedet, sorligt att förlora dig, för jag är din ena halva pappa, och jag saknar dig så in i helvete mycket.
Du hann bara träffa min äldsta son på 6 år när han var 2år, men mina två döttrar han du aldrig få träffa och dom kommer aldrig få träffa dig heller och i vissa lägen önskade jag mig att det var jag som gick bort för du hade din sjukdom, din medfödda bluebaby ( hjärtproblem ) tyckte jag du var värd att fått chansen att få leva längre än 50+ istället för att få gå bort som du gjorde, somnade in på ett hem var det tragiska du fick göra : ' - (  <33
Du och jag sågs sist där vi bråkade, där jag var nära att slå sönder din käke och jag han aldrig att få be om ursäkt, så detta dödsbeskedet kändes som att det var mitt fel, att det var mitt fel att du dog!
Jag älskar dig så mycket pappa och önskade att jag han få berätta det som du aldrig har fått höra utav mig någon gång, och det gör ont att jag aldrig sagt det till dig någonsin,
Jag är tamefan dumm i huvud*t.....
Önskade att du fick leva längre, för cirka 30 år i ditt liv har du fått leva på sjukhuset och aldrig fått leva det normala livet, men det som gör mig mest rörd att du fick i alla fall leva din dröm ( rockstjärna ) och var en känd musiker från Göteborg <3
Och hade så bra vänner som kom på din begravning, blev paff & chockad utav alla som kom dit och kom fram till mig & berättade hur mycket han älskade mig och att han aldrig hann berätta det för mig för vi var mer liksom knarkkompisar.
Vill faktiskt inte säga detta; Men att jag aldrig fick ha en riktigt pappa så vet jag inte vem som var min riktiga pappa, men i mitt hjärta så är du min pappa i min själ <333
Mina tankar går till dig pappa, älskar dig <3

Liknande inlägg

1 Lena :

skriven

beklargar soren av din pappa men tror han sitter på ett litet moln där uppe kollar ner på dig vakar över dig ler åt sina barn barn :) du får tänka lite så detgör jag över min farmor farfar och morfar och min så klade store bror dom sitter och ler där upp min farmor vakar över mig vet jag med alla sanolikhet :) <3 <3 anars hade jag inte vart där jag är idag eller mått som jag gör idag .

Svar: aww, tack ( A )
PapiNik

Kommentera här: